< Till bloggens startsida

Vad har hänt?, Jo..

Godkväll, har fått en och annan uppmaning om uppdatering här på bloggen så nu är det det jag ska göra. Sist vi gjorde oss tillkänna var vi magsjuka i Kunming, det gick över. Tack och lov. Och efter det åkte vi söderut med buss till en liten stad som heter Hekou, vi hade egentligen ingenting att göra där utan vårt mål med Hekou var att få tarska över gränsen. Vilket vi gjorde. Det gick bra, inga konstig heter och kvinnan som gav oss tillåtelse att gå (yes, vi gick från Kina till Vietnam, det var en ganska underlig upplevelse i sig) in i Vietnam tyckte jag var väldigt vacker, hon sa det till både mig och Johan. Tänka sig så fin man kan vara.
 
Nä, skämt å sido. Hela grejen med att gå över gränsen var som jag nämde ganska underligt, Kina och Vietnam (där i alla fall) är som på många andra ställen åtskilda av vatten, men det är inte som gränsen i kolari där man nätt och jämnt märker att man tagit sig till ett annat land, det var i form av en stor vallgrav upplyst till tusen (Johan mumlar om check point charlie.. i öst Berlin... på tal om att dra allt till sin spets, men nu är det jag som skriver), jag tyckte det såg väldigt bisarrt ut, som om det väntades ett anfall när som (vilket vi senare fick lär oss att det är precis vad folk gör).
 
Vi kom över och just innan mötte vi tre Amerikanska lärare som var ute på en liten luffar semenster som vi kunde luta oss lite mot och få lite värdefull info om var man ska gå, vad man kan lite på osv (vilket var välbehövligt). Johan har rest i Indien och är i allmänhet lite lätt misstänksam mot allt, medan jag har varit rätt skyddad både i Kina och Sverige  och var totalt oförberdedd på den väl rotade ruffel och bog som vi turister blir utsatta för. MY LORD! Inga stora bedrägerier som stjäla indentitet eller vad det nu kan vara utan, fiffla med taxametern, lura in en på fel hotell, menyer som har 50% högre priser för turister osv osv.. 
Fast även om folk vill lura till sig våra pengar är dom vänliga och vill absolut inte att man råkar illa ut, ser till att man kommer på rätt tåg fast vi inte köpte tågbiljetter av denne för dubbla priser tex.
 
I varje fall, Från Hekou till Lao Cai i Vietnam var vi tog tåget (relativt) raka spåret till den förnämda huvustaden Ha Noi. Och då kände jag att nu, nu är det semester, varmt och fuktigt och galen trafik (Vi stod vid en korsning och Johan frågade mig om jag kunde säga om det var höger eller vänster trafik och jag kunde inte svara på det). Vi tog in på ett jättefint hotell med superbra service, ska man till Ha Noi och inte vill bo dyrt eller billigt utan så där mitt emellan så bo på Elite hotel Hanoi. Bara gör det. Jag vill flytta dit föralltid.
 
Vi hade några riktigt trevliga dagar i Ha Noi. Vi gick på muséum, krigsmuséet och Hoa lu prison. Jag tyckte det var intressant och Johan var helt lyrisk efter att få klappa vrakdelar från en B-52. Det var också intressant att lära sig hur Vietnam vill framställa de Amerikanskakriget idag, när vi senare fick höra hur folk som slogs för sydvietnam såg på saken. Det finns alltid 2 eller 79 sidor av en händelse antar jag. 
 
Men jag är spyless på stora städer, och var än mer less då så vi bokade första bästa flyg till Da Nang, var där i två nätter. Ingen kul stad om du frågar mig, dom har en del trevliga restauranger och en strand och berg och så men det var mest drygt och jag ville därifrån. 
Sån tur att var att vi hade kollat upp att det ska finnas en liten by vid Danang som heter Hoi An, en urgammal by/stad som är med på unesco's världsarvslista så allt är bevarat sen, ja ett gäng år tillbaka. Inte ett hus som är högre än 2 våningar (i'm in heaven, minns ni Shanghai?). Visst, det är en aning turistbefläckat, nästan lite äckligt. Men allt är lugnt, man kan gå och cykla överallt luften är frisk och stränderna kilometerlånga. Man kan ta det lugnt. Fan jag har inte kunnat njuta av stjärnklar himmel och ljudet av naturen på ja, sen jag lämnade Sverige. Så jag bestämde ( Johan var helt ok med det) att nu stnnar vi i denna by och chillar, och vill ta det lugnt, helt sjukt lugnt. Jag bestämde tidigare (Johan var inte lika fullt pigg på detta) at vi ska flyga också när vi rör på oss i Vietnam så vi får så mycket tid som möjligt i värmen.
 
Så lugnt har vi tagit det de senaste dagarna, jag har shoppat lite, måttbeställda sandaler och harembyxkor (hoian är känt för deras textilindustri och har mer skräddare än dom har vanliga butiker med färdigsydda kläder), vi har druckit kaffe så de sprutar ur öronen, ätit god mat, strosat omkring på de välbevarde urgamla världsarvlistade gatorna och tittat på stjärnorna. Sen och vi legat på straden och lyssnat på vågorna och jobbat på brännan. 
Här om dagen snubblade vi in i Mr Phongs restaurang också, han föreslog att vi skulle komma på hans egna guidade tur till sitt eget hem och by. Och vi sa jamenvisst, det gör vi, och oj vi är glada att i gjorde. Det var fanstatiskt att se de riktiga Vietnam får höra om hans historier från kriget och som krigsfånge efter det, vad Vietnam blev efter kommunismens intrång och varför han kämpde i mot det. Hur hans liv ser ut idag, hur folk bor i byn, vad de tror på hur dom sköter sina kor. Vi fick lära oss massor. Dessutom lagade hans fru otroligt god mat. Och hela upplevelsen var en riktig höjdare.
 
Vi har ännu några dagar kvar i Hoian innan flyget tar oss tillbaka till Hanoi och sedan Kina, så vi ska njuta, sola, bada och dricka mangodrinkar.
 
Vi har det bra. 
 
(går tyvärr inte att ladda upp bilder här heller)
 
 

Ugh

Magsjuka magsjuka, magsjuka...
Igår var det jag och i morse var det Johans tur.
Håller tummarna att det går över, för vi börjar resa i morgonbitti och är nog inte klara förrän på torsdsg. Hanoi väntar.

Magsjuka är inte kul.

Men vad som är roligt är vad som händer i Sverige :)))))
Jag pratar inte om northland såklart.

Den ljuva södern

20 timar tåg tog oss många mil söderut, nu är vi Kunming och njuter av solen och lagom ren luft. Mer om denna stad och Mt Emei en annan gång.
Jag ger er PANDA BEBISAR!!!
 
Tack och hej!

For dit pepparn växer

Hallå hej Emelie här!
Vi befinner oss för tillfället i Chengdu. Staden är betydligt mycket mer avslappnad än dom på östkusten, en annan resenär vi träffade berättade att Chengdu invånarna är kända bland andra kineser för att vara ganska lata. Själv så föredrar jag ders attityd, mycket mer avslappnade och lättsamma, även om det flesta kineser jag mött är väldigt vänliga och lättsamma dom med, men här finns det något extra. Tyvärr råkar Chengdu ligga i en bassäng så luftföroreningarna är ganska hemska.
I vilket fall, det vi gjort hittills är att upptäcka staden, maten och pandor. Dessa pandor, finns nog inga djur som kan mäta sig, man blir alldeles varm i hjärtat när dom tittar på en med deras bruna ögon i den fluffiga pälsen (hoppas mina framtida barn ser ut så, no kidding). 
Vi har besökt några tempel, alltid fina och väl underhållna, men jag tror att om man nu ska besöka sådana tempel och liknande kan det vara trevligt med en guide annars blir de mest så att man strosar och kollar på fina byggnader och statyer men man lämnar det utan större intryck.
I vilket fall, maten här faller oss i smaken, mycket chili och nudlar och idag råkade vi hamna in på en tibetansk restaurang vilket var ganska intressant, första gången jag och Johan smakat på jak-kött, smakade som vanligt oxkött. Kryddningen är väldigt lätt och Johan tycket dumplingarna som vi blev serverade smakade lite som vår pitepalt, är beredd att hålla med honom där. Skillnaden är väl att här doppar man dom i chiliröra, hemma i lingonsylt. Smaken är som baken men det är lustigt hur lik vissa rätter kan vara varandra trots att dom är utvecklade i helt olika kulturer.

Men vi är inte färdiga än, runt om Chengdu ligger massor av fantastiska platser och några som till och med kvalificerat sig in på unesco's världsarvlista. Jag och Johan ska faktiskt resa lite i provinsen i morgon sätter vi oss på en buss som tar oss till Emeishan (Mt Emei), vi tänkte ta och bestiga lite, jodu. vi ska upp på 3077 m om allt går som det ska. Längtar som bara den.

Tyvärr är internet lite för långsamt för bilder, men man kan ju alltid googla ;)

Lev väl, det gör vi!

 

 

 


En vanligt ovanlig dag i Shanhai

Hej,
 
Idag är det inte som vanlig. Jag, Johan, är gästskribent på bloggen ni älskar. Jag och Emelie testade på en kortare resa till Shanghai och tänkte skriva lite om det. Det var iaf lite som att trilla ned i ett kaninhål och hitta konstiga, ja...
 
Och det första vi gör efter en hastig tur från flygplatsen till vårat hostel är att fixa mat. Fort gick det. Gott var det. Och hett var det. För hett. När man bränner tungan och gommen ser man ut såhär. Dumplings heter maten. Någon sorts tunn deg som man bakar in tex kött i. Tänk kinesisk palt.
 
 
Boom. Vi hoppar till nästa dag. Kläder är införskaffade och nu smälter vi in i miljön. Shopping visade sig var utomordentligt trevlig sysselsättning i staden. Butikerna tog aldrig slut. Detta är en helt vanlig gata. Vad som är extrodinärt på bilden är jag, Johan.

Här på bilden fixar Emelie sina naglar på Starbucks. Blått med ett härligt glitter på. Starbucks är en hamn i orkanpiskat hav. En termos i gryningen. Det är där i tar våran frukost. Starbucks är för de som inte fikat där en enorm kafékedja från Seattle i USA. Helt ok kaffe för det mesta, en lyx för missbrukare från trollskog och fjäll.

Och utanför ser vi dessa evigt arbetande byggkranar. Shanghai expanderar ordentligt. Det byggs hela tiden överallt. Syns dåligt på bilden men precis när vi fotade svängde den högra kranen in i vänstra kranens vajer och saker skakade till. Men kranarna stod kvar och ingen dog, i alla fall inte på denna arbetsplats. En ärans dag i himmelska Kina. Kranen föll inte över oss.
Gubben och gumman i blått är nagellack. Greven i fotöljen är jag, Johan.

Denna bild tänkte vi ta med för att visa hur en vanlig gata i Shanghai ser ut. Den är vanlig i Shanghai där jag, Johan, och Emelie är ovanliga.

Modebloggaren kallar vi detta foto. Emelie har införskaffat sig en ny kappa och halsduk. Är hon inte vacker? Jo. Sen när vi bloggat klart ska fixa till bilden med ett instagramfilter.

En annan vanlig sak man ser i Kina. Bilar som körs av folk som inte borde köra. Vi står utanför ett stort hotell. Någon ska åka iväg med den gröna taxin och lastar in mängder av bagage. Mitt på övergångsstället tvärs över vägen i en korsning i centrala Shanghai. De andra bilarna ni ser tutade. Å som de tutade. Och det hjälpte inte. Men tutande slutade inte.

 In the land of Mordor, in the fires of Mount Doom, the Dark Lord Sauron forged in secret, a master ring, to control all others

Men så vi ser ut. Ja precis såhär. Detta är folkets torg i Shanghai. Vi tittade på folk och museer.

Men först lite kläder. Att shoppa i Kina är inte lätt. Dels så är jag tex storlek L/XL. Sen har de en annan ide om mode. Allt är inte så gångbart i Sverige. Vill man ha få detaljer på kläderna får man betala mer. Kanintröjor är tro det eller ej inte alls särskillt tokigt.

Men på museet hittade vi konst. En kille hade skaffat sig som specialitet att rita blyertstavlor där han använde sig av kollage motiv. En bit från en propaganda poster, en gatubild och en toplessmodell han förmodligen haft med i studion, typ. Ibland la han in Mao med ett katthuvud (ledare Mjao? Rly?).

Och efter att ha drågat kultur hittade vi marie mekkokuddar att vila i. Oväntat att hitta det, men väldigt väl till pass.
 
Vi shoppade tills fötterna blödde. Då firade vi detta med bästa koppen kaffe på länge. Även deras pecannötspaj var underbar.
Nästa dag, Pudong. Jakten på den perfekta bikinin ledde oss vidare till andra sidan floden. Där är byggnaderna höga. Två dagar innan satt vi och pimplade utmärkta drinkar i byggnaden i mitten. På 87 våningen. Fyra hundra meter upp eller nått sådant. Kapsylöppnaren är just nu högst men byggnationen till höger kommer att nå över sex hundra meter upp när den är klar. Målnen gör att man nästan skulle kunna tänka sig att dra pralleller till babels torn eller något sådant. Jag sitter mer och tänker på en mer freudiansk förklaring. Jag säger inte vad.
Ok. Innan vi glider in på gallerian som kränger armani, gucci och även hm och pizza hut. Ja då hittar vi denna påminnelse om att Kina är ett kommunistiskt land. Ser ut som en relik från forna sovjet men detta är livet som det är nu. 

Här är Emelie. Hon är nöjd och känner sig oövervinnerlig. Känslan att vi badar i lyx finns även den där.

Vi levde ut vårat storhetsvansinne med ytterligare timmar av shopping. Efter detta, en trerätters på pizza hut. Kan jag bjuda till eller vad? Kolla bara skylinen.
 

Utsikten mot Pudong från the Bund. Det är häftigt får man säga. Ljust. Vi kom dit lite för sent. Annars brukar det var än mer lampor igång.

Vi säger inte vad som hände, ni får själva göra era tolkingar av situationen. Vem är karln med rosen, varför är den sönderslagen, vem är mannen som lämnar platsen och varför? Å, denna mystik. Å vad Emelie kan rigga ett foto.

Mandellikör och whiskey. Underbart. Vi hittade en bar som ligger intill the bund. Baren tillhör ett hostel som heter the Captain (eller var det baren?). Iaf. Drinken var nice.

Inredningen på the captains bar. Ovanligt mysig. Svårt att beskriva eller fota. Men härligt.

En annan sak att inte missa är streetfood. Eller som det heter på svenska sent på kvällen: fyllekäk. Mannen här fixade till en wok med nudlar eller ris. Diversekryddor och korv. Rikigt gott och underhållande att se på. Svårt att låta bli att köpa när man ser och känner lukten av maten på kvällarna. Fanns en hel del andra stånd intill där folk fixade varianter. Grillspett och bullar med fyllning tex. Varför konkurrerar inte dessa ut donken i Sverige?
Denna bild avslutar våran tripp till Shanghai. En stad med många saker att se och uppleva. Vi fick inte med allt här och ej heller med kameran. Men vi minns iaf lite av det. Tror vi. Så fråga oss! Kan rekomendera staden om man vill uppleva något roligare än de vanliga resorna.
 
Hälsningar från landet mitt i världen / Johan (och Emelie såklart)
 
 
 
 
 

Hej!

Hallå i lingonskogen!
Johan lär sig att äta med pinnar, det går bra. Johan fick även prova mitt nya nagellack, han blev glad. Muhaha.
Farvälmiddag! Kvällen innan Stina smet till Thailand, Och vi till Shanghai och Cassiel och Ling till, ja skolan.
 
I varje fall dessa bilder är från Hangzhou, befinner oss i Shanghai och kommer förhoppningsvis ta oss västerut inom en snar framtid. 
 
Lev väl, det gör vi.
 

Vardagen när den är som den är

Ok uppdatering från ett fruset narnia, 3 av 5 tentor avklarade. Stina ska packa för sin resa i Thailandet idag, jag däremot måste måla klart Cassiels tavla (vilket verkligen inte gått bra, har aldrig målat så fula saker i heeela mitt liv, tur att Stina finns där för mig och rättar till allt när gudinnan blev sned och efterbliven).
Och Johan börjar resa snart dessutom, i morgon kl två hämtar jag honom från flygplatsen, det kommer bli awesome!

Ja det är väl det, jo plugga till de återstående 2 tentorna.

Heipaa!
Stina har faktiskt doll-linser på sig men det syns inte så bra. Min älskade panda-dräkt <3

Snaaart....

Kommer denna fantastiska människa hit, som jag längtar!

Oh Hangzhou let the snow conceal thy innocence

Fantastik dag i Hangzhou downtown, så här såg det ut :)
Vi hittade en sushi restaurang som inte hde korv i sin sushi! Hur trevligt är inte det så säg? 
Soyan var så god att vi var tvungna att dricka den. Lovely! 
Mysig shopping i det gamla delarna av stan (var iof bara i gamla stan i dag dock)
Stina letar fladdriga byxor, tyvärr utan resultat idag. Hade behövt sådana till sommaren faktiskt.
Gata!
Lite kaffe och en klassik kina-pose (alla gör denna, nu även jag, är ju i Kina)
Vi fick till och med lite studerande gjort, mycket ångest dämpande kan jag lova.
Här finns inga gränser, man markandsför sig till och med med Lenin, gott nytt år önskar cccp!
Snön ligger vit på övergångs-bron.
Stina och ett gäng glada statyer.
Påväg mot metron, till och med det var magiskt.
Du kan följa mina spår hem, colubus var mitt namn.(Kent , japp det har vi nynnat på) Detta är utanför vår ingång, där bakom bilden bor vi, eller en två våningar upp. Hemskt vackert i snön, xiang xie li hua yuan.
 
Godnatt!
 

Ännu ett år

Hej hallå, jag och Stina firade faktiskt ett ganska lugnt nyår. Vilket var rätt skönt från min sida.. mehee. men här kommer några bilder, om ni är nyfikna på hur ett västerländskt nyår firas i Kina, Hangzhou, Xiasha!
Först blev vi bjudna på bio av dessa två, Cassiel och Ling :) det var en upplevelse, även om filmen var ganska dåligt, jackie chans zodiac var det.
En stor fest hade annordnats i students activity centre, lekar av alla de slag, tänk er som ett jätte stort barnkalas. Det var intressant.
I en anna del a centret var det underhållning i form av uppträdanden. Studenter som hade sina 15 minuter, var mest smöriga kineisiska ballader (verkar vara väldigt uppskattat.. själv så vill jag helst slippa) och galet falska bröl emellan åt. Men ölen flödade och folk var glada, det var kul :)

Vi smet iväg till löpbanan och kollade på stjärnorna.. tills..

Stina trodde sig höra strupsång! Det var inte strupsång utan brölen jag nämnde tidigare, pity.
 
Sen satte vi oss på en trapp och det började fyllas på med folk..
 
Det var dags för raketer och minuterna tickade ner till tolv slaget. Späääännande?!?! 
 
Klockan slog tolv och himlen lyste upp, det var vackert och otrorligt svårt att fånga på bild.
 
Det rykte endel, och ibland fick man raketskräp i anskitet, kändes som om någon kastade popcorn på en. 
And that was about it. Sen strosade vi hem, köpte lite gott på vägen och föröskte att inte freaka att ännu ett år har passerat. Jag är lite mer lugn i det avseendet än Stina, men tankarna finns där. Så nu, låt oss se vad 2013 har att erbjuda. 
 
Tack och hej!
Gott nytt år!

.. alltså

snart är det tentornas tid.
.. men vad jag är mest nervös över (förstår inte denna nervositet), snart ska jag och Johan resa i Kina, på riktigt. Och omkring deras nyår, det är vansinne, eller är det?
Jag vet inte, vilket gör mig nervös, hur ska det gå, kommer vi få tåg biljetter? JAG VEEEET INTEEE!?
Sanna om du var här skulle du vara galen av ovisshet, i promise, jag menar till och med jag är det.

Fast det är mest en bra nervositet.

Stina den filuren har heelt ändrat sin resplan.

blubb..

Jul, jul strålande jul! Och Shanghai igen då..

Ja då var julen 2012 firad.. och ja vi är helt slut. Vi hade julmiddag med alla utbytesstudenter från hangdian vilket var ganska trevligt. Vi fick mat för en billig peng och framför allt (enligt spanjorerna) öppen bar, hur mycket vin och öl man kunde dricka. I varje fall efter några glas vin i kroppen blev jag coh Stina nyfikna, vad är detta för galleria som vi inte varit till i Xiasha, så vi får på upptäcksfärd och väldigt snart hittade vi en nattklubb. Den var jättetrevlig, bara kineser (vilket är ganska kul), och små söta tomtar överallt, helt ok musik också. I varje fall vi gled in, fick en lysande skumgummipinne att vifta med, beställde en öl, sedan började äventyret. Vi startade dansgolv, fick se någon slags psykadelisk tomtedans, jag "lärde" mig spela kineiska dryckesspel utan större framgång, OCH SEN sen så skrider en vacker kvinna upp på scen, i röd satin klänning med slitsen från more is more universumet, hon dansar, hon drar upp män på scen sen.. sen sjunger hon, men hon är ingen hon utan en han! Stina och Emelies första drag-queen upplevelse i Kina! (första för mig någonsin fö den delen) Hon var riktigt duktig, sjöng och dansade som dita von teese, sedan hade hon ett orm-nummer var hon dansade och sög på dom?!? 
Vem kunde tro att julen skulle firas med en ormsugande drag-queen och inte karl-bertil jonsson? Inte jag i alla fall.
Jag gick dock hem redan vid 1, kände mig ganska sliten från helgens bravader nämligen, Stina däremot höll ut lite längre.
 
Jo just ja, Shanghai igen då. Då fär ni följa med i bilder istället :)

Vi började på ikea i hopp om att få lite julbord, gud så gott det hade varit.. men vi fick inget julbord.. istället shoppade vi lite lussebullar och annat smått och gott. Verkar inte som att de svenska köket har slagit i Kina.. alls. 
 
Inte så långt från vårt hostel tutade en blåsorkester och en hippie-mama dansade brevid, alltid kul med oväntade uppträdanden.
Här sitter jag och gnager på en efterlängtad lussekatt!, ser ganska trött ut men det är på grund av detta..
Psy-trance armageddon kvällen innan! Stina och Jag med vår granne Wickee som också råkade vara i stan den helgen.

Men vi ryckte upp oss och tog oss ut på en fin restaurang var denna fisk var vår bordskompis.

Stina var också lite trött och sträckte ut sig på dom lila sofforna likt en katt i solen (undra vad personalen tänkte)
Varken mitt eller Stinas bordskick var att hänga i granen.. men dom hade goda dumplings :D
Sedan fick vi smaka på lite kinesisk expressionism, väldigt fängslande uppvisning med ljus var det dom bjöd på.
Stina dreglar i porsches skyltfönster, hon tycker deras bilar ser ut som hamsterkvinnor. Jag tycker också dom är fina.
Nanjing road by night, eller kväll rättare sagt. Mycket att titta på.
Läsa karta.. hm hm hm, var var vi nu igen?

Sen gjorde vi något som fick oss att vilja äta hamburgare till frukost, dessa nattklubbar alltså. Men 6 spänn för en burgare är inte fy skam och dom har ju tomater på sig!
Påväg hem.. vi är trötta, jättetrötta. Men Shanghais tunnelbanesystem är underbara, till och med i detta skick hittar man dit man ska. FAB!
Vy från tåget påväg tillbaka till Hangzhou, inte så charmigt, och man undrar ju ad för muterade odjur som lever i det där vattnet. 
 
Men helgen var bra, slitsam men vi är ju fortfarande unga som tur är.
Nu ska jag ta en PN och förhoppningsvis få lite läxor gjorda!
 
Lev väl!
 

24 December

Julafton i Kina, det har varit Hangzhous första minusgrad i natt. Julen kommer firar på detta vis, möte och färdigställa projekt i small business klassen, kinesiska lektion precis som vanligt klockan tre, sedan är det hemma lekation i kinesiska klockan sex, sen ska vi träffa vår vän cassiel.. men efter det ska vi nog fira, julmiddag med alla hangdians utbytesstudenter, öppen bar och det serveras mutton stripes, eller vad det nu var.

I vilket fall så önskar jag er en GOD JUL!

(till mina anhöriga, fy fasen vad tråkigt att ni blivit sjuka hoppas det går över fort och att alla inte blir sjuka, vi ses)

Var impulsen tog oss.

Goddag! Det knackade just på dörren och Stina min vän fick ett paket från trygga norrland! Hennes lycka var total, och nu har hon samlat de små klapparna i väntan på julafton.
Sååååååååå.. om någon vill så kan man ju kanske skicka lite julgodis från Sverige åt mig med! Bara ett förslag.
 
Men det var inte det jag tänkte berätta om denna tisdag utan ett infall som kom i söndags som var mycket givande.
Jag och Stina kliver upp precis som vanligt, jag sitter i min panda dräkt med smutsigt hår, precis som vanligt. Stina har matteboken framför sig redo att börja plugga när vi får iden, VI ÅKER TILL SHANGHAI! Idag!
Sagt och gjort, vi packade en ryggsäck var med tanborste, ja tandborste och drog iväg. Ibland är det mest hälsosamma man kan göra är att leva på impuls, vi hade inga biljetter bokade, inget hostel bokat, ingen dirket plan.
Vi lyckades få biljetter till staden (med snabbtåg, väldigt smidigt och bekvämt) och en timme senare var vi framme.
Vi hade blivit tipsade om ett bra hostel inte så långt från the bund, och som tur var hade dom två lediga sängar (god bless). Sedan låg staden framför våra fötter.

Vy från the bund, väldigt imponerande. Var tvugna att beskäda detta mänskliga verk under tystnad. Alla borde verkligen se detta.

Självaste the bund, här går man.

Det blev en del promenerande i stan och tillslut var vi ganska hungriga, men det var ganska sent så de fanns inte
allt för måmga restauranger att välja mellan så det blev..

Hotpot! Varken jag eller stina är särskilt förtjusta i hotpot.. vet egentligen inte varför vi välde just denna, den var öppen, det var väl det. Hotpot är, ja olika sorters kött och grönsaksstycken som man lägger i kokande vatten och sedan fiskar upp och äter. Ofta ganska smaklöst, men självklart finns det ställen som gör det bra. Om inte annat får man välångande porer på köpet.
Ensamma på the bund, det var en härlig känsla.

Jo sen ska ni veta, sen gick jag och Stina till en cocktailbar, bar rouge hette denna. Det var söndagkväll just innan stängning så det var ganska folktomt (fast vi var i Shanghai), även om det fanns några tappra själar (4 st) som dansade på borden,.. annars var antalet människor på baren bara 10 pers. Men drinkarna var riktigt goda, tog en rosemary martini och Stina en sur mango cocktail grej.

Det där tornet, oriental pearl tower som vi såg natten innan, var rosa! Vilken härlig hello kitty upplevelse vi hade.

Det knatade också en kvinna klädd till en seriefigur, det heter någonting när man gör det, jag vill säga crossdressing men det kanske är när man klär ut sig till det motsatta könet. Vad vet jag, jag brukar bara vara panda.

Nästa äventyr blev Shanghai ocean aquarium, jag trodde att det skulle vara världens coolaste akvarium, men det var det inte. Fast det var coolt ändå, trots att jag inte fick se bläckfiskar. Här tillexempel har dom lagt en anka i krokodil bassängen. Det såg ganska.. grymt ut. Stackars anka.

Fiskar kan bli stora, ja det kan dom. Kolla in gammel firren i detta akvarium.

En kinesisk draködla eller vad det nu var, mycket ståtlig liten krabat.

Stina beskådar de lekfulla sälarna, jättefina och feta var dom.
Lite mer fisk. Dit ville man inte stoppa fingret.

Underliga maskar som min kamera vägrade fokusera på, då man ju undra, men varför valde du att lägga upp den här bilden? Sanningen är den att jag vet inte.

Som att titta in i en eld, man tappar bort sig i tiden. Otrorligt vackra dessa manteter.

En uppspelt Emelie, om än ganska sliten och skabbig. Jag har nämligen aldrig varit på ett sånt här ställe så det var som julafton ska ni vet.

Vi såg en HAJ! Eller flera, det var ganska coolt det med.

Vi fick för oss att vi ska gå på en bar igen, men vi var fula och skitiga i håret?! Vad gör man? Jo man klipper sig, här ser ni Stina bli omhändertagen av en mycket trevlig man... Som säkert föredrar män men hey ;)
Posar i Pudong! Ser ni, vi gör läpparna!
Men visst gör lite smink och rent hår en del, jag menar, vilka är de där trollen? Jag vet inte, våra onda tvillingar, kanske? Fy usch, blekfeta ser vi ut också. 

Oj vad fina vi blev! Redo för baren, och inte vilken bar som helst heller.

Men först ska jag bara posa framför pärlan igen, den ser ju så rolig ut.

JO! baren ja, på 87 våningen i denna byggnad finns de en bar som heter Cloud 9 och dit gick vi. Fick inte ens med hela byggnaden i kameran. Det ni.

Goda drinkar, magnifik vy (säkert, vi satt dock inte vid fönstrena). Våra drinkar, valde ut höstmenyn, minns dock inte vad dom hette.
ä
Trevlig personal, bra musik som inte överröstar en när man pratar.

Det är såhär en bar ska vara! Jamenvisst! Hit borde alla ta sig en drink. Fantastiskt. Nästa gång ska jag vara klädd i glitter, det är ett sånt ställe bara.
Godnatt Shanghai, ses snart igen.
 
Vi var hemma klockan 4 i morse först så dagen har varit ganska tung, men det var det värt. Måste säga att jag verkligen fått mersmak. Något som inte var så trevligt dock.. Jag och min vän var inne på en liten affär när vi möter denna man (som nuförtiden har ett ganska otrevligt smeknamn), han hör oss prata och hälsar och frågar om vi är från Sverige, ja men det är vi säger vi. Efter lite kallprat säger han att men ni, ni ser ju inte ut som svenskor, dom brukar ju vara såhääär långa (visar högt över våra huvuden med handen) och ha blanka blonda hår. Än en gång drogs vi ner på jorden och det är bara att inse, vi är korta, satta skogstroll som inte lever upp till ryktet av våra landsmän. Suck.
Nåväl man kan inte få allt. Men har ni möjliheten åk till Shanghai.
 
Tack för mig.
 
 
 
 
 
 
 
 

En galen utlänning får raseriutbrott på Handian-university.

...herrejävlar vilken dag det blev.
Och inte på det där bra sättet utan tvärtom. Jag ska ta det lite snabbt.

 

Jag och Stina har hållit i en konstkurs som ett projekt i ett större projekt som handlar om att helt enkelt få något sorts kulturellt utbyte mellan de kinesiska studenterna och oss utlänningar. Detta projekt har varit igång hela november månad.
Och som sagt, vi har haft en konstkurs var vi har berättat om västerländsk konsthistoria men framför allt så har våra elever då fått prova på lite olika tekniker inom måleri. Det har varit jätteroligt, många av dom har aldrig hållit i en pensel eller ens lagt tid på sin kreativitet och sådant skapande.
I vilket fall, som avslut på kursen och resultatet av den kommer då vara en utställning. Jag och Stina har haft en ganska klar ide om vad vi vill göra och hur, eftersom bilderna är rätt simpla och på nybörjarnivå krävs det att man presenterar det på ett bra sätt så det inte ser ut som ett dagisprojekt.

 

Så... vi har då jobbat på denna utställning, lagt ner mycket tid och tanke bakom det så att det inte ska se ut som att 5 åringar gått bananas i färgburken utan vi har verkligen försökt få det så fint och ordentligt som det bara kan bli, både för vår skull och för att våra elever inte ska känna att det är pinsamt att visa upp deras bilder eller liknande. 

Vilket tar oss till idag.. ugh.
Jo, det var meningen att vi skulle ställa ut en såkallad "teaser" som reklam för cermonin var vi kommer ha våran utställning, jag och Stina har då självklart förberett så gott det går men vi har inte kunnat lägga upp dom eftersom det saknades stativ. Så vi har väntat snällt på dom och inte tänkt så mycket på det.
Men idag när vi var påväg till matsalen så ser vi våran utställning, våldtagen, stående mitt i skolgårdens allé. Någon har alltså tagit sig friheten att ställa ut den, och inte nog med det utan även klistrat på, eller snarare tejpat upp bilder hur som haver över projektet, dom hade dessutom gått sönder lite när dessa fått utstå väder och vind på skolgården. Allt detta hade gjorts utan att ens försöka kontakta mig och Stina. 

 

Då brann mina proppar och jag tror till och med löken blommade (som mor min brukade säga åt mig när jag gjort saker jag inte borde som ung), är tyvärr igen människa som kan hålla mitt ansikte när jag känner saker utan gormade på om att vi hade blivit pissade i ansiktet, hur respektlöst detta var och jag tror till och med jag fällde en våldtäkts kommentar. Som tur var så är Stina inte riktigt lika hetlevrad även om hon också var väldigt upprörd, men hon var i alla fall sansad nog för att kunna prata med Joy och I.C.A hur det låg till varför vi blivit så upprörda osv. 
I alla fall efter lite gormande och suckande på skolgården fick jag nog och tog in dom på kontoret igen, gormade lite till även inne på kontoret. Sedan lugnade jag ner mig och vi gick och åt middag som planerat och efter det så har vi ägnat oss åt att försöka reparera skadan som var skedd.

 

Vilket som tur var, inte var ett omöjligt projekt.
Men som ni kanske förstår så var det inte en särskilt angenäm upplevelse. Och det kändes väldigt tråkigt att någon kände att dom kunde ta sig friheten att göra lite vad dom ville med vårat projekt. Speciellt när vi ändå lagt ner så mycket tid och tanke bakom detta som vi faktiskt har.

Kan tänka mig att jag såg ut sådär idag.. fast mindre söt och med ett (mest troligt) mycket grövre vokabulär.

Hoppas er dag var lite trevligare.


Gnäll från ett tredje klass får.

Hej hallå i lingonskogen.
Här sitter jag nu med ångest upp till öronen, jo det är sant. Snubblade än en gång (ok, dom är inte alltid bara 15, jag är inte så obehaglig) in på en blogg som en 15 årig tjej har som det verkar vara så där go och rolig, söt och begåvad. Ska redan släppa en EP och allt hon gör är sådär fantastiskt.
Jag vet inte om ni någon gång känt avundsjuka när man får höra om människor som det går bra för.. det har jag,och gör det lite då och då. 
Jo för jag blir påmind att det inte gick riktigt lika bra för mig, är ingen supertalang på någonting och även om jag skulle vara det så är jag för bekväm och lat att gör något av det. Sen är jag inte särskillt go och rolig heller, utan ganska otacksam och gnällig många gånger. 
Sist jag fick en sån här dipp var när jag stötte på första klassens människorna Rebecca och Fiona, dom hade ju förtusan gjort allt möjligt begåvat och snygga var dom. 
 
Fan jag vill också vara snygg och begåvad! 
 
Nu sitter jag lyssnar på kent, dom kan det här med ångest, ska dela med mig av några textrader ur deras 'beskyddaren'. Jocke Berg, han, han vet hur jag känner!
 
Jag ville vara speciell
jagad smal & glansigt blek
men med fläckar är Jag född
Jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell
En gnistrande personlighet
men det kräver att man har
gener & anlag
och det har inte Jag

Här, lyssna på låten också och var avundsjuk med mig!
http://www.youtube.com/watch?v=yvM5WGx5Onk
 
Lev väl.
 

Flummig

Vilken underlig dag jag haft idag, ok klockan är bara tolv men ändå.. Vaknar och är pigg, när hände det senast liksom?
Dock visar det sig att min kära vän Stina har blivit riden av djävulen inatt och pga det utvecklat magsjuka. Har inte märkt av något förrän hon sa det, med andra ord, jag sov tungt.
Sen klev jag upp och allt är underligt, läxorna var lätta, min open office har kraschat så jag kan inte läsa mina läroböcker vilket inte rör mig ryggen.. allt är så skumt.. räknade lite definitiva integraler helt utan problem..

sover jag fortfarande?
Är detta ett parallellt universum jag simmar i?
 
Ok riden av djävulen kanske är lite hårt, men det låter roligt. Och man kan alltid skylla på djävulen, det har ju historien lärt oss. Hellre att man skyller på djävulen än att man tvättade händerna dåligt, eller åt något opassande. Tycker jag. 
 
I varje fall hoppas hon blir frisk snart.. själv ska jag snart knata till skolan. UGH! Det är så jäkla kallt där.
 
Lev väl, för snart är det den 21 och alla vet ju vad som händer då !
 
Nä.. nu skojade jag igen.
 
så.. hejdå

Med tunnelbana, eller inte

Ja downtown var det ja. Det var uppfriskande och utröttande denna resa, men tur för er så har jag fotat. Det blev ingen tunnelbana in till stan, nej, kön var för lång så vi klämde in oss på lokalbussen, vilket alltid är ett jäkla project, dåligt med syre och dåligt med plats. Helt enkelt den åksjukes mardröm. Men vi klarade oss och anlände helt oskadda i stan.. det var bara det att vi inte rikigt visste var. Men av en händelse så gick vi lite åt höger, och höger igen, hittade en fin restaurang vi åt på och sen visade det sig att vi bara var 10 min  från west lake!? Vilken fröjd. Vi kikade på solnedgången, Stina köpte en cosmo-tidning och se tog vi metron hem. Ganska händelse lös dag nu när jag ser det svart på vitt, men vad man än gör i detta land är det ett äventyr. Så mycket folk, en sån galen trafik (man riskerar livet varje gång man går över vägen) och så offantligt stort. En djungel av betong och fart. Nåväl här har ni lite bilder!
Näe tänkte vi och tog bussen
Fast bussen .. ja det var trångt men vi slapp iaf vänta 1 timme på biljetter

Vi hittade en rosenbuske också
Äntligen mat!
Solnedgång över westlake.. 
Solen sjunker neråt i rasande fart, nästan lite läskigt fort
3 minuter senare
Tillslut lämnade solen sjön helt ensam kvar
Stina har köpt cosmo, hon är glad
Än en gång klämmer vi in oss bland främlingar i en metalltub för att trasporteras hem.
 
Hoppas ni gillar solnedgångar.
 

The creative flow

Torní in the house.
 
Fick äntligen fingrarna ur och började jobba på Cassiels tavla. Undra hur det ska gå?

Mamma jag har kompisar!

 
Do the hamster!
Jag och Stina tog paus från pluggandet en stund och hade kalas, vi firade att vår konstkurs är över! (mer om den en annan gång) Det var trevligt och vi behövde inte sitta ensamma utan några vänner kikade förbi.
Kalas är ett sånt härligt ord, 'fest' släng dig i väggen nu är det 'kalas' som gäller.
'Tårta' är inte så tokigt det heller.
 
Nu ska jag ta igen mig, sen blir det att lära sig kinesiska.
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0