< Till bloggens startsida

En galen utlänning får raseriutbrott på Handian-university.

...herrejävlar vilken dag det blev.
Och inte på det där bra sättet utan tvärtom. Jag ska ta det lite snabbt.

 

Jag och Stina har hållit i en konstkurs som ett projekt i ett större projekt som handlar om att helt enkelt få något sorts kulturellt utbyte mellan de kinesiska studenterna och oss utlänningar. Detta projekt har varit igång hela november månad.
Och som sagt, vi har haft en konstkurs var vi har berättat om västerländsk konsthistoria men framför allt så har våra elever då fått prova på lite olika tekniker inom måleri. Det har varit jätteroligt, många av dom har aldrig hållit i en pensel eller ens lagt tid på sin kreativitet och sådant skapande.
I vilket fall, som avslut på kursen och resultatet av den kommer då vara en utställning. Jag och Stina har haft en ganska klar ide om vad vi vill göra och hur, eftersom bilderna är rätt simpla och på nybörjarnivå krävs det att man presenterar det på ett bra sätt så det inte ser ut som ett dagisprojekt.

 

Så... vi har då jobbat på denna utställning, lagt ner mycket tid och tanke bakom det så att det inte ska se ut som att 5 åringar gått bananas i färgburken utan vi har verkligen försökt få det så fint och ordentligt som det bara kan bli, både för vår skull och för att våra elever inte ska känna att det är pinsamt att visa upp deras bilder eller liknande. 

Vilket tar oss till idag.. ugh.
Jo, det var meningen att vi skulle ställa ut en såkallad "teaser" som reklam för cermonin var vi kommer ha våran utställning, jag och Stina har då självklart förberett så gott det går men vi har inte kunnat lägga upp dom eftersom det saknades stativ. Så vi har väntat snällt på dom och inte tänkt så mycket på det.
Men idag när vi var påväg till matsalen så ser vi våran utställning, våldtagen, stående mitt i skolgårdens allé. Någon har alltså tagit sig friheten att ställa ut den, och inte nog med det utan även klistrat på, eller snarare tejpat upp bilder hur som haver över projektet, dom hade dessutom gått sönder lite när dessa fått utstå väder och vind på skolgården. Allt detta hade gjorts utan att ens försöka kontakta mig och Stina. 

 

Då brann mina proppar och jag tror till och med löken blommade (som mor min brukade säga åt mig när jag gjort saker jag inte borde som ung), är tyvärr igen människa som kan hålla mitt ansikte när jag känner saker utan gormade på om att vi hade blivit pissade i ansiktet, hur respektlöst detta var och jag tror till och med jag fällde en våldtäkts kommentar. Som tur var så är Stina inte riktigt lika hetlevrad även om hon också var väldigt upprörd, men hon var i alla fall sansad nog för att kunna prata med Joy och I.C.A hur det låg till varför vi blivit så upprörda osv. 
I alla fall efter lite gormande och suckande på skolgården fick jag nog och tog in dom på kontoret igen, gormade lite till även inne på kontoret. Sedan lugnade jag ner mig och vi gick och åt middag som planerat och efter det så har vi ägnat oss åt att försöka reparera skadan som var skedd.

 

Vilket som tur var, inte var ett omöjligt projekt.
Men som ni kanske förstår så var det inte en särskilt angenäm upplevelse. Och det kändes väldigt tråkigt att någon kände att dom kunde ta sig friheten att göra lite vad dom ville med vårat projekt. Speciellt när vi ändå lagt ner så mycket tid och tanke bakom detta som vi faktiskt har.

Kan tänka mig att jag såg ut sådär idag.. fast mindre söt och med ett (mest troligt) mycket grövre vokabulär.

Hoppas er dag var lite trevligare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0