< Till bloggens startsida

For dit pepparn växer

Hallå hej Emelie här!
Vi befinner oss för tillfället i Chengdu. Staden är betydligt mycket mer avslappnad än dom på östkusten, en annan resenär vi träffade berättade att Chengdu invånarna är kända bland andra kineser för att vara ganska lata. Själv så föredrar jag ders attityd, mycket mer avslappnade och lättsamma, även om det flesta kineser jag mött är väldigt vänliga och lättsamma dom med, men här finns det något extra. Tyvärr råkar Chengdu ligga i en bassäng så luftföroreningarna är ganska hemska.
I vilket fall, det vi gjort hittills är att upptäcka staden, maten och pandor. Dessa pandor, finns nog inga djur som kan mäta sig, man blir alldeles varm i hjärtat när dom tittar på en med deras bruna ögon i den fluffiga pälsen (hoppas mina framtida barn ser ut så, no kidding). 
Vi har besökt några tempel, alltid fina och väl underhållna, men jag tror att om man nu ska besöka sådana tempel och liknande kan det vara trevligt med en guide annars blir de mest så att man strosar och kollar på fina byggnader och statyer men man lämnar det utan större intryck.
I vilket fall, maten här faller oss i smaken, mycket chili och nudlar och idag råkade vi hamna in på en tibetansk restaurang vilket var ganska intressant, första gången jag och Johan smakat på jak-kött, smakade som vanligt oxkött. Kryddningen är väldigt lätt och Johan tycket dumplingarna som vi blev serverade smakade lite som vår pitepalt, är beredd att hålla med honom där. Skillnaden är väl att här doppar man dom i chiliröra, hemma i lingonsylt. Smaken är som baken men det är lustigt hur lik vissa rätter kan vara varandra trots att dom är utvecklade i helt olika kulturer.

Men vi är inte färdiga än, runt om Chengdu ligger massor av fantastiska platser och några som till och med kvalificerat sig in på unesco's världsarvlista. Jag och Johan ska faktiskt resa lite i provinsen i morgon sätter vi oss på en buss som tar oss till Emeishan (Mt Emei), vi tänkte ta och bestiga lite, jodu. vi ska upp på 3077 m om allt går som det ska. Längtar som bara den.

Tyvärr är internet lite för långsamt för bilder, men man kan ju alltid googla ;)

Lev väl, det gör vi!

 

 

 


Kommentarer
mamma

Hade varit kul att få se bild på pandorna. Dom är ju som levande gosedjur. Lev väl ni också och njut av allt ni får uppleva!

2013-01-21 @ 19:20:07
Syrran

Åååhh!! Låter som att ni har det riktigt bra på er resa. Fortsätt så! Många tusen kramar till er båda!!

2013-01-22 @ 19:59:47
Yvonne

Vilken fantastisk resa det måste vara! Hoppas bergsklättringen går bra.
(Bruna ögon, ja...men fluffig päls?!)

2013-01-23 @ 21:13:18

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0