Ett berg högt där uppe
Väl i Chengdu ville vi ut och se annat än Chengdu. Det fanns flera olika möjligheter att ta sig runtomkring i Sichuan men med begränsad tid och sjukdom blev det en tvådagarsresa till Emei.
Emei är ett berg på 3099 meter. Väl på plats investerar vi direkt i stegjärn för att underlätta vår klättring uppåt. Ganska snart får vi höra att vår klättring inte blir helt som tänkt. Vi hade tänkt ta berget i två etapper men området i mitten av berget är avspärrat. "To much snow and angry monkeys", säger en guide på hostlet vi besöker. Låter surrealistiskt men nåväl, vi hittar andra skyltar som nämner detta problem "Beware of the monkeys", "Do not joke the monkeys".
Första trippen är i grön miljö. Berget är lite mer turistanpassat än vad tex Kebne är. Trappor och räcken hela vägen. Och Kinesiskor i högklackat. Och om man verkligen känner sig bättre än vanligt arbetande folk kan man hyra in bärare som tar en upp i en bambustol. Dock (till skillnad från en del Kinesiska turister) är kolonialismkänslan inte riktigt något som tilltalar oss. Dessutom är vi från väst och på god väg att äta oss feta på snickers och kaffetillbehör.
Trappor. Till slut nådde vi vårat mål. Ett tempel. Med en gyllende budda. Sen tog vi oss ned till ett annat ställe än där vi började vår stigning. Med snabba bussen som ser fallfärdig och farlig ut är vi snart tillbaka till hostlet i Emei vi checkat in på.
Dag två. Nu tar vi bussen upp på högre höjd där snön finns. Stegjärn är ett måste (tack för skorna!). Efter en tio meters promenad får vi se dom. Arga aporna. Eller ja, inte så arga, men destå mer hungriga och vana att bli matade av turister som inte förstår att inte mata aporna. Utsikten var fin dock. Och trapporna än brantare. Bilden med Emelie på trapporna är missvisande då jag är nästan helt säker på att det var jag som bar ryggsäcken precis hela tiden. Nästan helt säker.
På toppen (eller den toppen vi valde) som kallas Golden Summit. Här fanns en stooor staty med budda, igen. Utsikten var magnefik, molnen där nere skymde litegran kan man tycka men den var inte i ansiktet på oss som annars kan vara vanlig där. Efter detta tog vi oss tillbaka nedåt. Tillbaka till Chengdu och en välbehövd vila.
Kommentarer
Trackback
