< Till bloggens startsida

Här kommer alla känslorna

Tjosan! Stina hära, ska gästblogga för emelie orkar mest bara snyta sig istället för att lägga upp bilder. 
Allt finfint annars, stela och förkylda men det går över precis som vår lilla matförgiftning som kanske inte bara var en matförgiftning, vi har ännu inte rett ut dess ursprung, aja, intressesmurfen antecknar, nu till annat ämne.

BEIJING. (Finns det folk som bett om bilder så får ni mer än er dagliga dos nu, alla andra; håll i er!)
Dag 1: Trögtänkta med stela muskler efter 15 timmars tåg anlände vi till centralstationen.Vi lämnade av grejjerna på hostelet, ryckte oss i kragarna och släpade oss ut. 
Emelie köpte ullstrumpor och en mössa. Vi hamnade här: 


Yep. Beijings romantiska "strandpromenad". Blev inkastade i en bar/café med salespeaken: "We've got coffee"
Hmm, tänkte vi när vi såg inredningen á la ungdomsgård... "Come" sa inkastaren och gick upp i en trappa, vi tittade misstroget på honom, "Come", sade han igen och vi hummade i samförstånd och klev ner i kaninhålet som ledde upp för skrangliga branta trappor, ut ut byggnaden, upp efter husväggen och upp på taket. Wow!
Emelie njuter av "Irish coffee"... hmm, kaffekask skulle vi kalla det. 
Dålig bild, men ni kanske får en idé om hur det såg ut där uppe på taket. Väl uppe insåg vi att alla tak hade
takterasser, en helt ny vääärld för dig och mig att ...

En man med en kisse på ryggen som inte alls förstod varför alla stirrade på honom...
 Detail kisse   :*

Emelie i det magiska aftonljuset. Sara Sommerfeldt hello. Notera Pekineserna i bakgrunden. 

Simmare. Det återstår att verkligen tro på huruvida de verkligen badade i det förorenade och kalla vattnet i kanalen... Men finns det "Ishudar" (som nordnorges badare kallas) så borde det finnas... "slemhudar"?

Sen... vad gjorde vi sen... Jo, matta och trötta, vi tappade bort oss bland alla små alleys, höll på att dö av hunger och hade något slags virus i kroppen, köpte snickers, frågade runt men gav tillsist upp och lyckades få tag på en taxi tillbaka till vårt lilla hostel där vi stupade i säng strax före klockan åtta. 

Dag 2. The great wall day. Steg upp, åt frukost, satte oss i bussen som skulle ta oss till muren två minuter före utsatt tid, somnade i taxin igen. Vänta lite, glömde nämna, anledningen till att vi valde just vårt hostel var för att deras "Mur-Tur" sades vara bland den bästa.

Början  av muren, våran "supertrevliga" dam som följde med oss en bit och underhöll oss med skrönor, tills det visade sig att hon bara ville sälja over-pricade böcker till oss. Vi blev lite ledsna då, besvikna, för hon var verkligen trevlig till en början.

Här har muren blivit lite bombad. 

Viktigt att alla sinnena får följa med, vi stannade upp och tog oss tid att nosa på muren också. yum yum. 

Emelie klättrar. Ja, muren hade sina svåra partier men inte för två små bergsgetter som oss inte som klättrat värre trappor (Huangshan, dear) tidigare! Turen var 3 timmar typ, hade gärna spenderat mer tid där. Om ni ska bestiga muren, åk vår-sommar-tidig höst via Downtown Backpackers och kör deras övernattningstur! Tälta på muren, det ni! Tips bara..

Säg det tidigare dåe..

Vi njöt av den friska luften förstås också... Aaah... såg inga mängder djur dock, bara tjocka ekorrar och skator, och så denna krabat:

Men innan vårt möte med honom spenderade vi en halvtimmes sista Chillaxande on the chinese wall tillsammans med den Australienare som hade "Rest i 15 månader, jag slutade jobba i London och skulle resa hem till Sydney istället för att ta en direkt flygbiljett". WHOA. Han hade sju månader kvar att resa innan han skulle nå målet. Vi funderade på att fråga VAD exakt han hade arbetat med tidigare men gjorde inte det... humm.... Käkade konserverad tofu..
 
-
Jag ber om beskyddelse. 

Hem kom vi sedan. Därefter är det blankt, men vi drog iallafall till the main shoppingstreet, 

Här ovan ser ni en av höjdpunkterna i Beijing, en av tusentals otroligt fräscha (kinamått mätt) public toilets! Lägg märke till skyltarna....


Vi hittade en dörr med glittriga krigsherrar över vilken det växte ett hav med dignande gurkor. Det ni! 


Friskis och Svettis (typ) har dansmöte framför katedralen. Ja. Det hade nog varit dödsstraff på det i Rom kanske, men vafan? Har man ett grymt stort, tomt torg måste man väl hitta något kollektivt användningsområde för det om fredagskvällarna förutom att be tillsammans? Väldigt roligt, vi försökte dansa med men det var rätt svårt, vi kände ju inte till koreografin som alla de där hundra människorna unisont körde. 

Vi drog till nattmarknaden, här är två snubbar som åt de berömda "Levande friterade skorpioner". Det gjorde inte vi. Sorry. Nattmarknaden för övrigt.... hmm... Emelie prutade järnet, köpte en tavla för 30 spänn istället för 140...Jag har mycket att lära där. Annars köpte hon en liten porslinsapa med stirriga blå ögon, jag köpte en kopp varm yoghurt och en plånbok för 5 spänn. 

Vi ville ha kaffe sen, sent om kvällen, varm choklad för min del... Och vars hamnar vi då? Jo, Häägen Dasz... Bingo, bra jobbat där. Aja, vi beställde "kaffe och kaka", här är vad vi fick:
Det sved lite i plånkan faktiskt, men en upplevelse klokare vart vi. 
Sen var kvällen sen. 

DAG 3: Nedräknandet till katastrofdagen. 

I stadens fantastiska bookshop läste vi Lonely Planet om sverige, och se på maken, vi hittade lite info om Pajala också!
Det regnade och var kallt men vi höll modet uppe. Drog till den mytomspunna balkongen vid Ti'anmen square!
Tittade och gick HÖGER höger Höger och missade lite minor parts av hela grejjen, klurade ut hur man köpte biljetter och KAZAM!! så var vi i förbjudna staden!
Detalj av taken. 
Jag tycker synd om en ledbruten elefant. 
Vi passerade platser som "Gate of Divine Might", "Gate of supreme harmony", "Hall of mental cultivation", "Palace of heavenly purity" OSV, lite annat än "Västra trapphuset" eller "Gästvåningen". Kinas gamla Emperors skulle nog skratta vid åsynen av det Svenska slottet, "Hah? Det där lilla skyffet är ju knappt större än min heliga frukostbalkong!"

Sen tänkte vi avsluta med bravur och dra till beijings bohemkvarter... Yes, tog en buss ut till ett industriområde. Bad folk om vägbeskrivningar samtidigt som en liten storm tog styrka. Gick en timme upp och ner för samma kilometer av väg då alla gav oss beskrivningar åt olika håll. Gav upp. Iskalla av underkylt regn in på bara skinnet, hungriga och trötta försökte vi få tag på en taxi. Icke sa nicke. INGEN stannade. Och kom vi för nära körde dom iväg. Det hela slutade med att vi sökte skydd inne på KFC, drack varm kaffe och sojamjölk och torkade våra kläder under handtorken tills vi kände att vi orkade oss ut i stormen igen. Hem kom vi tillsist, dygnsura på flera sätt, utan att ha sett skymten av några mysiga, konstnärliga kvarter. 

I regnet. Det var en helt perfekt höststorm, hade vi haft bättre kläder hade våra minnen nog varit underbara. Beijing i allmänhet hade mycket friskare luft än Hangzhou, kanske bara en illusion tack vare kylan men ändå..

Dag 4: Hell
Ser hon inte glad ut? Spellevinken här ovanför? 
Vi vaknade om morgonen, aj aj i magen, ute hade det fallit över en decimeter snö som höll på att smälta bort. Våra kläder var fortfarande kalla och blöta sedan kvällen innan. Vi drog oss för att dra men saknade Hangzhou, vår lägenhet, våra sängar. 
Vi hade planerat att vägen hem skulle bli perfekt, vi skulle ha bästa matuppladdningen á la China, vi skulle njuta av snabbnudlar och äta snickers samt skriva våra läxor. HAHA HA Ha. 
Nej. 
Den här morgonen började spyparaden. Jag köpte ett par torra, vattentäta skor, emelie spydde. Vad vi än gjorde spydde emelie, attackspyor. inte trevligt. Positivt inställd tänkte jag att det hinner gå över för henne innan vi sätter oss på tåget. Emelie spydde en sista gång under disken när vi tog ut våra biljetter på centralstationen. Sen satte vi oss på tåget och somnade, Emelie iallafall som inte hade något att spy upp längre, en annan däremot. Yiha. Attackspyor på ett tåg är inte roligt och jag traumatiserade väl ett par barn efter vägen si så där och hängde som en stinkade lodis med alla alkisar som satt och rökte mellan vagnarna för där var luften som friskast och luktade inte korv eller snabbnudlar. Hah. Nu vet ni mer än ni behövde känna till.  

Vi är fortfarande sjuka, men nu har det gått över i en härlig förkylning som liksom ligger som en mantel av järn över axlarna. Vi kom hem också, och insåg hur otroligt tyst vårt hostel hade varit i Beijing, kanske på grund av att det bara var ett enplanshus med isolerade fönster, så första natten hemma var långt ifrån vad vi drömt oss tillbaka till när vi varit i Bejing, särskilt eftersom vi ännu inte hunnit köpa täcken att fylla påslakanen med. Kallt! 

Idag har vi mest skrivit på vår "lektion" som vi ska ha nu på torsdag, och som vi verkligen ser fram emot! Snart kommer kära lilla Cassiel förbi och ska berätta "interesting news" för oss, oj oj, spännande  ;)

/Tack och svälj. Hej hej. 
 

Kommentarer
ingrid ,sofia, och zelda

Ja, det var en underhållande och spännande reseskildring! Hoppas ni piggnar till snabbt, så vi får läsa/se om nya äventyr. Och för jessu namn - köp täcken!

2012-11-06 @ 18:49:07

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0