Döden: Så säger ni alla. Men jag lämnar inga uppskov.
Har läst ut Muminpappans memoarer, jag känner mig alltid lte extra finurlig och påhittig när jag läser om mumintrollen. Och jag tror till och med att jag blir mer benägen att använda oförutsägbara ord i mina meningar. Ibland måste man bara älska att vara lättpåverkad.
*
Men livet är bra och snart är det helg. Kom fram till att jag trivs bäst när jag när jag inte har någonting som binder fast mig någonstans, FREEDOM! Jag talar inte om personer, mina anhöriga kan alltid flytta på sig (vilket tyvärr är undantag men ändå fullkomligt genomförbart). Jag talar snarare om anställningar, kontrakt och saker. Det är saker som tynger ner en och tillslut blir en börda, fast visst det kan verka väldigt lockande och rosaskimrande med en massa saker som alla andra har som verkar så lyckliga och fullkomliga. Men lycka är en känsla som kommer och går och det går åt helvete för dom flesta med jämna mellanrum.
Dessa tankar påminner mig verkligen om hur ung jag är,vilket jag tycker är oerhört befriande, men jag längtar även till pensionen. Tänk vad skönt det måste vara att ha gjort allt ingen prestationsångest och all tid i världen att bara göra sådana saker som man själv finner tillfredställande.
Jag kan spinna på om detta ämne i timmar och spåra ur fullständigt så jag avslutar mig.
..med en bild
på den ständigt närvarande!
*
Lev väl!
Kommentarer
Trackback
